Tänk att jag suttit vid min arbetsdator på jobbet från klockan sju i morse till klockan halv sju ikväll. Fullt sjå att få till ett tekniskt protokoll innan morgondagen är över. Tänkte "nä, nu är det nog dags att åka hem och göra nåt vettigt". Vad tror ni jag gör då? jo, jag åker hem, käkar middag och sätter mig vid datorn! Jag blir lite trött på mig själv för hur bra kan det vara att sitta 13 timmar framför en dator en dag? (tiden jag sitter nu inräknat).
Jag får skäll av Acke om jag inte bloggar regelbundet så det är bäst att jag skriver ett par rader innan jag går och knoppar.
Jag har köpt en ny microstereo som jag ska ha på mitt nya arbetsrum i Solna. Jag har flyttat mina prylar men inte mig själv ännu. Ska försöka komma iväg dit på torsdag; bara protokollet blir klart imorgon. Det är nåt nytt. En mindre polisstation och nygamla kollegor i teknikergruppen. Det blir nog bra tror jag.
För två veckor sedan hade vi en katastrofövning som började med en flygplanskrasch på Arlanda. Ett inrikesplan med passagerare hade, fingerat, störtat och människor omkommit. Vårt jobb var att identifiera de omkomna. Det jobbet gjordes på Solna rättsläkarstation dagen efter den fingerade kraschen. Meningen var att vi skulle genomföra identifiering av avlidna på samma sätt som man gjorde vid tsunamin i Thailand.
Jag ska inte gå in på detaljer men berätta lite om vad vi gjorde.
Vårt team fick in en kropp som först gick till röntgen med rättsläkarna. Vi fotograferade sedan kroppen i och utan kläder. Vi säkrade sedan fingeravtryck på den avlidne samt gick igenom det yttre tillsammans med rättsläkarna. Vad man gör då är att man skriver ner ett signalement efter en särskilt blankett och antecknar särskilda kännetecken såsom gamla operationsärr, kanske ett brunt och ett blått öga osv. När vi tekniker var klara med vårt arbete tog rättsläkarna över och genomförde obduktion under överinseende av oss.
Så kan en dag se ut på mitt jobb om något allvarligt inträffat.
Jag brukar inte prata så mycket om vad jag gör på jobbet och det är faktiskt inte så många som frågar. Ganska skönt faktiskt för i regel kan jag inte prata om mina ärenden eftersom utredning oftast pågår.
Nu har jag pladdrat på längre än ögonlocken mina tillåter.
I'll be back....
tisdag 21 oktober 2008
söndag 12 oktober 2008
Vilken hääärlig dag!
Vaknade vid fyratiden inatt av att det lät som om någon stod i närheten och avfyrade skott med pistol. pang, pang, pang,.... tyst (ladda om?) och efter en stund pang, pang, pang.... Detta upprepade sig sådär en fem, sex gånger. Lite nyfiken blir man ju men inte så att jag springer ut och kollar läget direkt...
Middag igår och jobbade hårt med att se till att Unni, snart 75 hade vin i glaset hela kvällen. Vi hade en jättetrevlig kväll! I morse när vi vaknade för andra gången var vädret vackert och vi bestämde oss för att ge oss iväg till Gömmaren och ta en promenad med lite medhavd fika. Sagt och gjort; iväg bar det och vi hade en himla mysig promenad i skogen. Väl framme vid sjön lommade Sixten fram till strandkanten, som ligger ca 40 cm ovanför vattenytan. Lite missbedömning gjorde att Sixten fick sig ett oktoberdopp i solen. Inte hela han, tack och lov!
När vi kom hem till vår trapp i kransen såg det ut som någon härjat vid entrén...... Nog var det så.... RÅTTOR! Grannen kom in genom entrén och berättade att han hoppat ca tio trappsteg ner för att undvika att konfronteras med familjen råtta som var .... och är..... på äventyr i vår trapp! Vi kom upp till vår lägenhet och utanför satt en rådis och kurade vid väggen! Lotti ut och jagade väck den men den hamnade bara under trappsteget.
Igår hade man upptäckt råttor i trappen men ingen hade gjort något åt saken. Idag hade man konstaterat eländet tidigare men inte gjort något åt saken..... suck... vi drog iväg till Silvanbygg och köpte någon tjockare limmträbit lite spik, lim och en såg. Väl tillbaka så har vi i allafall täppt till hålet tillfälligt tills vi kontaktat Anticimex för åtgärd. Huuu för att få in dem i lägenheten!
När jag skulle gå ut från vår lägenhet sparkade jag till på dörren och öppnade ! jo'rå...där försvann den ner under trappsteget igen! Jag kan inte ta kål på den men den måste ju ut på nåt sätt.... vet inte hur bara...
Det var denna lugna fina eftermiddag vi skulle ha efter promenaden i skogen... suck!
Jag hade däremot en mycket trevlig fika med Katarina igår. Det måste vi göra om! :o)
Nu har jag tillfälligt bättrat mig med ett inlägg. Dags för käk!
Ha det!
Pia
Middag igår och jobbade hårt med att se till att Unni, snart 75 hade vin i glaset hela kvällen. Vi hade en jättetrevlig kväll! I morse när vi vaknade för andra gången var vädret vackert och vi bestämde oss för att ge oss iväg till Gömmaren och ta en promenad med lite medhavd fika. Sagt och gjort; iväg bar det och vi hade en himla mysig promenad i skogen. Väl framme vid sjön lommade Sixten fram till strandkanten, som ligger ca 40 cm ovanför vattenytan. Lite missbedömning gjorde att Sixten fick sig ett oktoberdopp i solen. Inte hela han, tack och lov!
När vi kom hem till vår trapp i kransen såg det ut som någon härjat vid entrén...... Nog var det så.... RÅTTOR! Grannen kom in genom entrén och berättade att han hoppat ca tio trappsteg ner för att undvika att konfronteras med familjen råtta som var .... och är..... på äventyr i vår trapp! Vi kom upp till vår lägenhet och utanför satt en rådis och kurade vid väggen! Lotti ut och jagade väck den men den hamnade bara under trappsteget.
Igår hade man upptäckt råttor i trappen men ingen hade gjort något åt saken. Idag hade man konstaterat eländet tidigare men inte gjort något åt saken..... suck... vi drog iväg till Silvanbygg och köpte någon tjockare limmträbit lite spik, lim och en såg. Väl tillbaka så har vi i allafall täppt till hålet tillfälligt tills vi kontaktat Anticimex för åtgärd. Huuu för att få in dem i lägenheten!
När jag skulle gå ut från vår lägenhet sparkade jag till på dörren och öppnade ! jo'rå...där försvann den ner under trappsteget igen! Jag kan inte ta kål på den men den måste ju ut på nåt sätt.... vet inte hur bara...
Det var denna lugna fina eftermiddag vi skulle ha efter promenaden i skogen... suck!
Jag hade däremot en mycket trevlig fika med Katarina igår. Det måste vi göra om! :o)
Nu har jag tillfälligt bättrat mig med ett inlägg. Dags för käk!
Ha det!
Pia
söndag 3 augusti 2008
Baltazar och Pride
Härligt! jag hittade Baltazar och min nya telefon är som den gamla vanliga igen. Tack Acke för hjälp med mobilen! Tack Oscar för att du finns! Om Sixten mår bra och jag hinner ska jag kolla in din match på söndag. Jag lovar dock inget men ska försöka hinna.
Skulle ha gått med i pridetåget igår. Hade föranmält mig som deltagare men det blev inte så att jag gick med. Inget Pride alls i år faktiskt... förutom att titta på paraden då förstås. Vi stod där och hyllade alla som gick genom att applådera och sjunga med. Vi stod strax ovanför Bysis på Hornsgatan. Det som slog oss var att folket som var där för att delta på sitt sätt deltog inte. Nästan inga applåderade. Man skrattade inte och hade kul med tåget utan åt tåget. En märklig syn. Vi rörde oss längre ner på Hornsgatan; till Maria Kyrka och där var det ett fantastiskt drag med urläcker stämning! Om jag inte deltar i tåget nästa år så ska jag stå där.
Det finns inget känslosammare än att se "Stolta Föräldrar" gå förbi. Det finns inga i tåget som får så mycket applåder som dessa underbara föräldrar.
En enda partiledare såg jag i år och det var Mona Sahlin, som gick tillsammans med Vanja Lundby Wedin. Skönt att se en partiledare som stöder HBT-rörelsen utan att det behöver vara valår. Tack Mona och Vanja. Jag glömde Maria Wetterstrand..tack även till dig.
Trist väder var det och tyvärr blev det värre under kvällen. Jag hoppas verkligen att solen lyste lokalt över Tanto och att de hade mer uppehåll än regn.
Pride har aldrig bangat för regn och säkert inte nu heller.
Lev väl! :o)
Skulle ha gått med i pridetåget igår. Hade föranmält mig som deltagare men det blev inte så att jag gick med. Inget Pride alls i år faktiskt... förutom att titta på paraden då förstås. Vi stod där och hyllade alla som gick genom att applådera och sjunga med. Vi stod strax ovanför Bysis på Hornsgatan. Det som slog oss var att folket som var där för att delta på sitt sätt deltog inte. Nästan inga applåderade. Man skrattade inte och hade kul med tåget utan åt tåget. En märklig syn. Vi rörde oss längre ner på Hornsgatan; till Maria Kyrka och där var det ett fantastiskt drag med urläcker stämning! Om jag inte deltar i tåget nästa år så ska jag stå där.
Det finns inget känslosammare än att se "Stolta Föräldrar" gå förbi. Det finns inga i tåget som får så mycket applåder som dessa underbara föräldrar.
En enda partiledare såg jag i år och det var Mona Sahlin, som gick tillsammans med Vanja Lundby Wedin. Skönt att se en partiledare som stöder HBT-rörelsen utan att det behöver vara valår. Tack Mona och Vanja. Jag glömde Maria Wetterstrand..tack även till dig.
Trist väder var det och tyvärr blev det värre under kvällen. Jag hoppas verkligen att solen lyste lokalt över Tanto och att de hade mer uppehåll än regn.
Pride har aldrig bangat för regn och säkert inte nu heller.
Lev väl! :o)
onsdag 30 juli 2008
I'm back
Ja, så var jag här igen jag också. Det gladde mig att Acke skaffat internet i sin lya; det var på tiden! Halva semestern har gått och jag sitter i stan igen efter en vecka på Öland.
Skönt att vara hemma. Tog en sväng till Södertälje idag för inköp av en ny mobiltelefon. Detta för att min förra telefon inte klarade testet "tvättprogram 40 grader med centrifugering". Trist eftersom jag verkligen gillade min förra lur. Men, det blev en SonyEricsson C702 och den hoppas jag att jag kommer överens med. Jag har fortfarande semester och ska ha det i en vecka till. Har ingen lust att jobba faktiskt. Det finns så mycket annat jag skulle vilja göra. Komma igång och skriva, riva tapeter, byta kök sitta i en stuga på landet och fundera över livet...ja det finns så mycket annat som betyder så mycket mer än jobbet. Nog om jobbet, jag tar det när det kommer.
Nu ska jag kolla in SonyEricssons hemsida för nya ringsignaler till mobilen. Måste hitta Baltazar igen. Vi ses och skrivs!
Pia
Du har rätt Katarina; det är dags att uppdatera bloggen. Ledsen att jag varit frånvarande så länge. Det har varit lite rörigt med husköp och massor av annat.
Skönt att vara hemma. Tog en sväng till Södertälje idag för inköp av en ny mobiltelefon. Detta för att min förra telefon inte klarade testet "tvättprogram 40 grader med centrifugering". Trist eftersom jag verkligen gillade min förra lur. Men, det blev en SonyEricsson C702 och den hoppas jag att jag kommer överens med. Jag har fortfarande semester och ska ha det i en vecka till. Har ingen lust att jobba faktiskt. Det finns så mycket annat jag skulle vilja göra. Komma igång och skriva, riva tapeter, byta kök sitta i en stuga på landet och fundera över livet...ja det finns så mycket annat som betyder så mycket mer än jobbet. Nog om jobbet, jag tar det när det kommer.
Nu ska jag kolla in SonyEricssons hemsida för nya ringsignaler till mobilen. Måste hitta Baltazar igen. Vi ses och skrivs!
Pia
söndag 4 maj 2008
Papper, papper och ....öron
Satt här och sorterade papper av alla sorter vid skrivbordet. Kvitton, gamla räkningar som borde sitta i en pärm redan. Det är verkligen tråkigt att sortera papper! Hm...ett kvitto...behöver jag det eller ska jag slänga det? ...En gammal broschyr från en firma som säljer kriminaltekniskt materiel.... Varför är det så svårt att slänga papper? Hur ofta behöver du plocka fram en fem år gammal räkning? Det sägs ju att man ska spara räkningar och annat i sju år men vem har plats? Jag har samlat på mig så mycket papper i mina dagar så det räcker och blir över till alla som vill ha.
En dag för ett halvår sedan köpte vi en dokumentförstörare och äntligen! Jag blev av med sådär en tio pärmar med gamla fakturor från 1995 och framåt. När jag äntligen varit sååå duktig undrar jag varför jag inte kan hålla efter mig själv och sätta in papper vartefter de dyker upp innanför vår dörr. Nej, det är som om de dras till den högra kanten på skrivbordet och bara ska ligga där ett antal veckor/månader innan jag får min bakdel ur vagnen och sorterar/slänger dem. Det var mycket trevligare att blogga lite istället för att slänga papper. :o)
Har gjort en spelninglista med schlagerfavoriter och den passar alldeles perfekt till detta tillfälle!
Spelas just nu : Pay TV med "Trendy Discoteque".
Imorgon slipper jag åka till mitt ordinarie arbetsplats som just nu känns lite trist. Det händer så mycket som ingen förstår. Jag har turen att få åka till ett grannlän för att utföra lite kriminaltekniskt arbete. Det är alltid roligt att få se sig om lite och visa upp vad det är man kan som inte så många provat på någon gång.
Det är ju huvudsakligen fingeravtryck och DNA det handlar om när man pratar kriminalteknisk bevisning men det finns så mycket mycket mer. Jag gick en ganska lång (10 mån) utbildning på SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium) under 2006/2007. Under den kursen skulle man skriva ett specialarbete om något kriminaltekniskt man ville fördjupa sig i och jag valde öronavtryck; eller rättare sagt upptagande av jämförelseavtryck av öron. Jag testade fyra metoder som skulle kunna fungera och två experter (oberoende av varandra) och jag granskade de avtryck jag tagit upp med dessa metoder. En av metoderna blev vinnare och den använder jag nu när jag tar upp jämförelseavtryck av öron på misstänkta personer. Det är det jag ska pyssla med under morgondagen. Det ska bli jättekul att träffa alla trevliga personer där igen och dessutom kommer Ernst, som var min handledare under mitt specialarbete.
Tar tåget imorgonbitti och kommer hem till kvällen. På tal om kväll så är det dags att ta sista hundpromenaden innan jag ska plocka iordning mina prylar inför morgondagen.
Spelas just nu: Arja Saijonmaa "Vad du än trodde så trodde du fel"
Vi skrivs!
En dag för ett halvår sedan köpte vi en dokumentförstörare och äntligen! Jag blev av med sådär en tio pärmar med gamla fakturor från 1995 och framåt. När jag äntligen varit sååå duktig undrar jag varför jag inte kan hålla efter mig själv och sätta in papper vartefter de dyker upp innanför vår dörr. Nej, det är som om de dras till den högra kanten på skrivbordet och bara ska ligga där ett antal veckor/månader innan jag får min bakdel ur vagnen och sorterar/slänger dem. Det var mycket trevligare att blogga lite istället för att slänga papper. :o)
Har gjort en spelninglista med schlagerfavoriter och den passar alldeles perfekt till detta tillfälle!
Spelas just nu : Pay TV med "Trendy Discoteque".
Imorgon slipper jag åka till mitt ordinarie arbetsplats som just nu känns lite trist. Det händer så mycket som ingen förstår. Jag har turen att få åka till ett grannlän för att utföra lite kriminaltekniskt arbete. Det är alltid roligt att få se sig om lite och visa upp vad det är man kan som inte så många provat på någon gång.
Det är ju huvudsakligen fingeravtryck och DNA det handlar om när man pratar kriminalteknisk bevisning men det finns så mycket mycket mer. Jag gick en ganska lång (10 mån) utbildning på SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium) under 2006/2007. Under den kursen skulle man skriva ett specialarbete om något kriminaltekniskt man ville fördjupa sig i och jag valde öronavtryck; eller rättare sagt upptagande av jämförelseavtryck av öron. Jag testade fyra metoder som skulle kunna fungera och två experter (oberoende av varandra) och jag granskade de avtryck jag tagit upp med dessa metoder. En av metoderna blev vinnare och den använder jag nu när jag tar upp jämförelseavtryck av öron på misstänkta personer. Det är det jag ska pyssla med under morgondagen. Det ska bli jättekul att träffa alla trevliga personer där igen och dessutom kommer Ernst, som var min handledare under mitt specialarbete.
Tar tåget imorgonbitti och kommer hem till kvällen. På tal om kväll så är det dags att ta sista hundpromenaden innan jag ska plocka iordning mina prylar inför morgondagen.
Spelas just nu: Arja Saijonmaa "Vad du än trodde så trodde du fel"
Vi skrivs!
onsdag 23 april 2008
Det är mycket nu...
Jag har försökt lägga till inlägg ett antal gånger men har hela tiden fått felmeddelande. Jag undrar om det är generalfel. Nyss försökte jag lägga in mitt resultat från boknördstest i barnens bokklubb men inte! Det gick bara inte. Jag som hade rätt hyfsat resultat. 62% boknörd.
Kan inte sitta så länge vid datorn idag för jag har blivit behandlad av min sjukgymnast som har mobiliserat min rygg och nacke. Aj aj aj... om man får klaga lite. Det kommer att bli bättre med det är lite ömt faktiskt.
Igår röstade vi i bostadsrättsföreningen ja till att köpa våra lägenheter och om allt går som vi hoppas så är jag fastighetsägare i mitten av maj. Vi får väl se. Stora beslut att fatta och mycket pengar och lite kunskap.
Nej, Jag kan inte sitta här längre; det får bli om ett par dagar igen. Nu har jag i alla fall lyckats plita ner några rader. Ha det gott tills nästa gång!
P.
Kan inte sitta så länge vid datorn idag för jag har blivit behandlad av min sjukgymnast som har mobiliserat min rygg och nacke. Aj aj aj... om man får klaga lite. Det kommer att bli bättre med det är lite ömt faktiskt.
Igår röstade vi i bostadsrättsföreningen ja till att köpa våra lägenheter och om allt går som vi hoppas så är jag fastighetsägare i mitten av maj. Vi får väl se. Stora beslut att fatta och mycket pengar och lite kunskap.
Nej, Jag kan inte sitta här längre; det får bli om ett par dagar igen. Nu har jag i alla fall lyckats plita ner några rader. Ha det gott tills nästa gång!
P.
lördag 29 mars 2008
Olympiska Spelen
Hur kan man över huvud taget välja att låta OS gå av stapeln i Kina?????? Hur i hela friden rimmar det med att spelen förenar nationer? Det är ett hån mot all de kineser som vräkts från sina bostäder och står på bar backe. Det är ett hån mot mänskliga rättigheter att som västland tillåta ett förtryckarland hålla i Olympiska Spelen. Har ni glömt Himmelska Fridens Torg?? Egentligen tycker jag att man som idrottsutövare, tidigare borde ha slagit näven i bordet och bojkottat "Kina-Spelen". Om man nu inte vill ta ställning individuellt så borde alla BOJKOTTA OS-INVIGNINGEN, som kommer att bli ett himla spektakel och propagandajippo. Jag förstår att det finns en poäng att åka dit och rapportera på plats men jag tror att de flesta kineser kommer att ses leende viftandes OS-flaggor mot väst och i ryggen har de en gevärspipa som brinner av om de inte gör som de blir tillsagda.
Jag har bestämt mig för att BOJKOTTA OS!
GÖR DET DU OCKSÅ!
STÖD TIBETS KAMP!
Jag har bestämt mig för att BOJKOTTA OS!
GÖR DET DU OCKSÅ!
STÖD TIBETS KAMP!
fredag 21 mars 2008
Stolt
Jag läser min brorson Ackes blogg och blir alldeles varm i hjärtat. "Lilleman" har verkligen blivit en Stor Man!
Lillebror Oscar är också på väg att bli en Stor Man. Tänk att det är dags för gymnasiet till hösten. Jag kommer ihåg när ni båda var två pannkakor höga (Acke var kanske tre pannkakor hög om Oscar var två) och satt i badbaljan på Öland.
Jag blir varm i hjärtat när jag tänker på er!
Tack för att ni finns!
Pia
Lillebror Oscar är också på väg att bli en Stor Man. Tänk att det är dags för gymnasiet till hösten. Jag kommer ihåg när ni båda var två pannkakor höga (Acke var kanske tre pannkakor hög om Oscar var två) och satt i badbaljan på Öland.
Jag blir varm i hjärtat när jag tänker på er!
Tack för att ni finns!
Pia
tisdag 18 mars 2008
I'm back
Det var hemskt vad lång tid det gått sedan sist. Var tar tiden vägen?
Jag har hunnit vara på Gotland i en vecka och dessförinnan slet jag som ett djur för att få färdigt ett mordärende jag jobbat med. När jag lämnat ifrån mig ärendet till den som skulle ha det och kom hem efter jobbet; kändes det som jag varit bortrest en längre tid. Jag såg plötsligt lägenheten som jag mentalt varit borta ifrån ett par, tre veckor. En jättekonstig känsla men befriande att ärendet var klart för min del.
Gotland. Får. Blåst. Höga vågor och dån från havet. Helt underbart befriande! Vi gick promenader längs havet, eldade i öppna spisen, spelade scrabble och löste korsord. Tidigt bestämde vi oss för att skippa TVn. Det var också skönt. En dag i Visby - kanonväder och "afternoon tea" på ett fik. En strålande dag på Fårö hade vi.
När vi kom hem till fastlandet fick jag, efter ett par dagar, min länge efterlängtade lilla "skrivmaskin". Snart ska jag avveckla denna jag sitter vid just nu.
Skit, jag försöker lägga in bilder från Gotland men det fungerar inte! Vad trött jag blir! Gäsp!
Får försöka lägga in nån bild senare då.
Nu ska jag pyssla om vår krassliga jycke som ligger vid mina fötter. Suck.
Lev väl!
Pia
Jag har hunnit vara på Gotland i en vecka och dessförinnan slet jag som ett djur för att få färdigt ett mordärende jag jobbat med. När jag lämnat ifrån mig ärendet till den som skulle ha det och kom hem efter jobbet; kändes det som jag varit bortrest en längre tid. Jag såg plötsligt lägenheten som jag mentalt varit borta ifrån ett par, tre veckor. En jättekonstig känsla men befriande att ärendet var klart för min del.
Gotland. Får. Blåst. Höga vågor och dån från havet. Helt underbart befriande! Vi gick promenader längs havet, eldade i öppna spisen, spelade scrabble och löste korsord. Tidigt bestämde vi oss för att skippa TVn. Det var också skönt. En dag i Visby - kanonväder och "afternoon tea" på ett fik. En strålande dag på Fårö hade vi.
När vi kom hem till fastlandet fick jag, efter ett par dagar, min länge efterlängtade lilla "skrivmaskin". Snart ska jag avveckla denna jag sitter vid just nu.
Skit, jag försöker lägga in bilder från Gotland men det fungerar inte! Vad trött jag blir! Gäsp!
Får försöka lägga in nån bild senare då.
Nu ska jag pyssla om vår krassliga jycke som ligger vid mina fötter. Suck.
Lev väl!
Pia
lördag 16 februari 2008
Tiden rasslar iväg
Det var längesedan jag bloggade. Nja, kanske det beror på hur man definierar längesedan. Elva dagar i alla fall. Har hämtat mig sedan sist.
Har beredskap denna vecka igen; torsdag till torsdag. Ännu så länge bara ett jobb; det var idag. En platsundersökning i en tobaksaffär som råkat ut för ett grovt rån. Sådan är min arbetsvardag nuförtiden. Mestadels grova brott där det krävs kriminaltekniska undersökningar för att säkra bevis. Mycket intressant jobb!
Men, just nu är jag rätt sliten och har inte återhämtat mig efter några månaders slit. Det finns dock en ljusning!!!!!!!!!! Den 24 februari åker vi till GOTLAND och firar sportlov! Det ska bli sååå skönt! Tänk att bara knata omkring vid havet, ta långa promenader och se sig omkring i Visby nån dag. Hoppas det blir skönt väder; gärna lite kallt så man kan kliva in i stugan och elda i öppna spisen, som lär finns där.
Ikväll är vi hundvakt (eller grisvakt :o) ). Det är Embla, en lite svart mops som hasar omkring och fnyser och fräser. Hon vaktar på Sixtens mat och skäller på oss när hon vill ha något serverat. Vi gjorde ett försök att få henne att gå ut eftersom hon såg nödig ut men inte lätt. Vi fick lyfta ut henne i parken och där stod hon som fastfrusen. När vi sedan sa "vi går tillbaka" kilade hon illa kvickt iväg mot vårt hus; ty där fanns Sixten och MAAAAT.
Vi lyssnade på henne när hon käkade och hon låter faktiskt som en liten minigris när hon äter!
Nåja, hon är rätt charmig faktiskt. Alla kan ju inte vara lika läckra som vår lille Sixten!
Nu ska gå och vara sällskaplig så sköt om er så hörs vi när jag känner att jag har tid att skriva.
Lev väl!
Pia
Har beredskap denna vecka igen; torsdag till torsdag. Ännu så länge bara ett jobb; det var idag. En platsundersökning i en tobaksaffär som råkat ut för ett grovt rån. Sådan är min arbetsvardag nuförtiden. Mestadels grova brott där det krävs kriminaltekniska undersökningar för att säkra bevis. Mycket intressant jobb!
Men, just nu är jag rätt sliten och har inte återhämtat mig efter några månaders slit. Det finns dock en ljusning!!!!!!!!!! Den 24 februari åker vi till GOTLAND och firar sportlov! Det ska bli sååå skönt! Tänk att bara knata omkring vid havet, ta långa promenader och se sig omkring i Visby nån dag. Hoppas det blir skönt väder; gärna lite kallt så man kan kliva in i stugan och elda i öppna spisen, som lär finns där.
Ikväll är vi hundvakt (eller grisvakt :o) ). Det är Embla, en lite svart mops som hasar omkring och fnyser och fräser. Hon vaktar på Sixtens mat och skäller på oss när hon vill ha något serverat. Vi gjorde ett försök att få henne att gå ut eftersom hon såg nödig ut men inte lätt. Vi fick lyfta ut henne i parken och där stod hon som fastfrusen. När vi sedan sa "vi går tillbaka" kilade hon illa kvickt iväg mot vårt hus; ty där fanns Sixten och MAAAAT.
Vi lyssnade på henne när hon käkade och hon låter faktiskt som en liten minigris när hon äter!
Nåja, hon är rätt charmig faktiskt. Alla kan ju inte vara lika läckra som vår lille Sixten!
Nu ska gå och vara sällskaplig så sköt om er så hörs vi när jag känner att jag har tid att skriva.
Lev väl!
Pia
tisdag 5 februari 2008
Besviken
För snart tre år sedan ansökte jag och fick mitt jobb som jag drömt om sedan första dagen på min treåriga högskoleutbildning. Äntligen! Där kom vi, ett antal nyanställda; på hugget, ivriga och hungriga på att få lära oss mer. Vi fick höra av respektive gruppchef hur efterlängtade vi var och allt var frid och fröjd. När smekmånaden; eller snarare veckan var över i mitt fall så var det bara att krypa in i sin lilla håla och hålla sig på mattan. För, här ska man inte tro att man är något! Visar man framfötterna så är man där och stampar illa kvickt. "Jag är inte bitter", som han sa vår käre Tony Richarsson, men det är för jäkligt att att dessa gamla stötar ska få härja fritt och ostört. (Med chefens goda minne).
Det måste vara oerhört jobbigt för alla gamla och medelålders karlar när det kommer kunskapssugna och krävande både män och kvinnor till arbetsplatsen. När det kommer kvinnor till en arbetsplats där testosteron har härjat sedan urminnestider så tror man kanske att det ska ske en förändring..... åt det positiva hållet... men nej. Nåja, så länge man är söt, någorlunda kvinnlig och dessutom kan dra ett skämt i underlivshumors tecken är allt frid och fröjd. Ytterligare ett plus i kanten hos en del får man om man är hetero.
Tänk att två av arbetsgruppens män i mogen ålder (50-60 år) sitter på ett arbetsplatsmöte och börjar skruva på sig när chefen tar upp punkt 7 på dagorningen; "Etik och moral, homofobi". Alla i gruppen vet att åtminstone en av oss är en hbt-person. Chefen säger "alla vet väl att ni måste gå igenom den interaktiva HBT-utbildningen?". Två män till höger om mig börjar himla med ögonen och grymta. En mycket vaken man i gruppen frågar varifrån regnbågsflaggan kommer och vad den betyder. Jag svarar "den betyder mångfald". Han fortsätter "kommer inte symbolen från Inka-indianerna? Då vaknar en "mogen" man till höger och hojtar "var dom bögar hela högen eller?!" ....Som i Monthy Python sitter hans "mogna" kollega bredvid och petar honom i sidan med armbågen ... notch noth...know what a mean...? de skrattar. Vår vakne man är kvick och säger att visserligen är ofta ungdomar lite omogna men de brukar ju normalt mogna i skallen med åren". Varpå min granne till höger (en kvinna) säger "ja, men en del verkar bli mer trångsynta!".
En del säger "man får själv välja hur man vill ta saker; väljer du att bli sårad så är det upp till dig!" Om man redan är full med sår och inte kan värja sig då? ska jag då säga det är mitt eget fel att andra uttrycker sig klumpigt?
Det är väldigt lätt att sitta bredvid och säga "äh, dom menar inget illa, du vet hur dom är...." när du själv inte är inblandad för då behöver du inte känna dig utsatt.
En Människa som inte kan respektera en person för den man är.... är inte värd att respektera.
Vad vinner man för känsla av att medvetet såra andra?
Besviken
Det måste vara oerhört jobbigt för alla gamla och medelålders karlar när det kommer kunskapssugna och krävande både män och kvinnor till arbetsplatsen. När det kommer kvinnor till en arbetsplats där testosteron har härjat sedan urminnestider så tror man kanske att det ska ske en förändring..... åt det positiva hållet... men nej. Nåja, så länge man är söt, någorlunda kvinnlig och dessutom kan dra ett skämt i underlivshumors tecken är allt frid och fröjd. Ytterligare ett plus i kanten hos en del får man om man är hetero.
Tänk att två av arbetsgruppens män i mogen ålder (50-60 år) sitter på ett arbetsplatsmöte och börjar skruva på sig när chefen tar upp punkt 7 på dagorningen; "Etik och moral, homofobi". Alla i gruppen vet att åtminstone en av oss är en hbt-person. Chefen säger "alla vet väl att ni måste gå igenom den interaktiva HBT-utbildningen?". Två män till höger om mig börjar himla med ögonen och grymta. En mycket vaken man i gruppen frågar varifrån regnbågsflaggan kommer och vad den betyder. Jag svarar "den betyder mångfald". Han fortsätter "kommer inte symbolen från Inka-indianerna? Då vaknar en "mogen" man till höger och hojtar "var dom bögar hela högen eller?!" ....Som i Monthy Python sitter hans "mogna" kollega bredvid och petar honom i sidan med armbågen ... notch noth...know what a mean...? de skrattar. Vår vakne man är kvick och säger att visserligen är ofta ungdomar lite omogna men de brukar ju normalt mogna i skallen med åren". Varpå min granne till höger (en kvinna) säger "ja, men en del verkar bli mer trångsynta!".
En del säger "man får själv välja hur man vill ta saker; väljer du att bli sårad så är det upp till dig!" Om man redan är full med sår och inte kan värja sig då? ska jag då säga det är mitt eget fel att andra uttrycker sig klumpigt?
Det är väldigt lätt att sitta bredvid och säga "äh, dom menar inget illa, du vet hur dom är...." när du själv inte är inblandad för då behöver du inte känna dig utsatt.
En Människa som inte kan respektera en person för den man är.... är inte värd att respektera.
Vad vinner man för känsla av att medvetet såra andra?
Besviken
torsdag 31 januari 2008
Racerföräldrar
I morse när jag var ute med jycken och på hemväg skulle jag gå över gatan. Jag tittar åt höger och då ser jag en springande mamma med barn i barnvagn och ett barn ståendes på en sån där åkplatta med hjul som man hakar fast i hjulaxeln till vagnen. Ekipaget svischar förbi i en himla fart och ungen som står upp får kämpa för att hålla sig kvar på åkplattan. När mamman, lite längre fram, ska korsa nästa tvärgata kommer en mycket stressad pappa med ett barn i barnvagn och ett barn på en åkplatta. Även denna unge måste krampaktigt hålla i sig för att inte falla av i farten. Mamman och pappan hälsar snabbt på varandra och hastar vidare åt varsitt håll.
Jag tror inte att det handlar om att barnen inte orkar gå själva; de får helt enkelt inte för det tar för lång tid då. Mammor och pappor har alltid bråttom nuförtiden.
Det såg onekligen lite lustigt ut faktiskt.
Så klagar man på att barn idag är alltför mulliga.
Jag tror inte att det handlar om att barnen inte orkar gå själva; de får helt enkelt inte för det tar för lång tid då. Mammor och pappor har alltid bråttom nuförtiden.
Det såg onekligen lite lustigt ut faktiskt.
Så klagar man på att barn idag är alltför mulliga.
tisdag 29 januari 2008
Frank A Clark...
... lär ha sagt eller skrivit "Om du finner en väg utan hinder, leder den förmodligen ingenstans." Han har antagligen rätt. För vad skulle jag lära mig om jag bara gled fram i livet på en räkmacka? kanske att ta livet med en klackspark? Det vore skönt och befriande förvisso men kanske lite ytligt eller? Ibland känns det som att vägen är en enda oändligt lång häcklöparbana ... och jag är ingen Susanna Kallur. Första häcken.... ja, till och med den andra brukar gå bra men sen... jag springer rakt in trean, snubblar på fyran, tappar fattningen på femman och vägrar på sexan. Då måste jag hämta luft för att sansa mig och fundera på vad som hände på trean, fyran och femman.
Tänk om livet kunde nöja sig med en eller ett par häckar i taget på vägen så att man hinner njuta av att faktiskt ha tagit sig över hindren.
Just nu skulle jag välja en väg utan hinder - om den mot all förmodan skulle dyka upp. Jag behöver inte lära mig saker jämt.
P.
Tänk om livet kunde nöja sig med en eller ett par häckar i taget på vägen så att man hinner njuta av att faktiskt ha tagit sig över hindren.
Just nu skulle jag välja en väg utan hinder - om den mot all förmodan skulle dyka upp. Jag behöver inte lära mig saker jämt.
P.
söndag 27 januari 2008
Tiden går på som en ångvält
Har ni tänkt på att tiden inte tar slut utan bara fortsätter att enträget trilla på; sekund för sekund, minut för minut, timme ut och timme in; år efter år i all evighet. Det händer rätt ofta att jag får känslan av att tiden verkligen har tagit slut; tiden finns inte. Den räcker helt enkelt inte till.
Det gäller att försöka leva här och nu - i tiden. Hur lever man i tiden? En människa dör plötsligt och oväntat men personens armbandsklocka, som ligger i rummet, tickar på som om ingenting har hänt. En märklig känsla.
Någon har varit tvungen att stanna vid stopplikt men tiden går på som en ångvält och vejar inte för hinder på vägen.
Det gäller att försöka leva här och nu - i tiden. Hur lever man i tiden? En människa dör plötsligt och oväntat men personens armbandsklocka, som ligger i rummet, tickar på som om ingenting har hänt. En märklig känsla.
Någon har varit tvungen att stanna vid stopplikt men tiden går på som en ångvält och vejar inte för hinder på vägen.
lördag 12 januari 2008
En eftermiddag/kväll på Söder
Jycken var utlånad och vi skulle få en riktigt trevlig och avkopplande eftermiddag/kväll på Söder utan att behöva oroa sig över att Jycken höll konsert i sin ensamhet hemmavid . Vi tog tunnelbanan från Kransen till Slussen och tog en promenad mot Medborgarplatsen längs Götgatan. Vi skulle gå på bio men först äta en bit mat.
Vi gick in i Söderhallarna och började med att lösa ut två fribiljetter som vi fick julen 2006 mot två biobiljetter . (så ofta går vi på bio). Vi skulle se "Solstorm" med bl a Mikael Persbrandt och Isabella Scorrupco. När vi fixat biljetterna skulle vi gå en runda runt olika butiker och restauranger. Vi knatade omkring på entreplanet och sedan gick vi "ner i källaren".
Musik är ju alltid kul så vi trampade raskt fram till skivställen utanför en skivbutik. Jag tror den heter "World records" eller nåt sånt. Vi kikade på skivfodralen lite när ägaren hojtade inifrån butiken "vill ni ha hjälp med något?" jag svarade, "nej vi tittar bara". Kom att tänka på morfar när jag såg en CD med Fridolf Rudin. Den gamla tidens ståuppare. Lite kul att de hade den där. Vi stod kvar och jag tog ett fodral för att kika närmare (minns inte vilken skiva det var) och min jackärm råkar slå ner ett fodral med Norah Jones på golvet. Ägaren, en femtioårig, två pannkakor hög och gråsprängd, kommer farande och trycker bort mig åt sidan märkbart irriterad. "Vill ni ha hjälp?" säger han igen. Den här gången bara för att ha något att säga; han höll nämligen på att gå upp i atomer. Jag lade handen på han axel och sa "ta det lugnt, vi ska inte stjäla nåt". Han frustade men sa inget. Han höll sig en decimeter ifrån mig när jag rörde mig mot Fridolf Rudin igen... då säger han "Ska du handla eller?" jag svarade "njaae, jag vet inte men jag funderar på den här Fridolf Rudinskivan. blev lite impad av att du har den". Han hugger tillbaka, "Imponerad? vad då imponerad? För att imponera måste du köpa! Han lyfte upp fodralet och slog med pekfingret mot fodralet samtidigt som han sa " den är 79 minuter lång! bara så att du fattar! 79 minuter lång!" Det är jävligt bra för den pengen! (219:-). Vilken fantastiskt glad och trevlig säljare!! jag vände mig om, skakade på huvudet och sa högt för mig själv "vilket psyk! helt otroligt" och så gick jag (mitt sällskap hade avvikit för längesedan).
Kom ihåg affären - nedre plan Söderhallarna om ni vill göra någon irriterad genom att bara existera.
LÄNGE LEVE cdon.com !!!!
Efter denna märkliga situation hittade vi en vettig och mycket trevlig restaurang, "Melanders Fisk". Vi valde torsdagsmenyn med Skaldjurssalsa till förrätt och halstrad lax till varmrätt. Till detta ett glas vitt, "Bellingham Sauvignon blanc"...mmmm det var såå gott och alldeles lagom mätta blev vi. När vi ätit färdigt hade vi lite tid att slå ihjäl så vi gick en lov längs Folkungagatan och tillbaka lagom tills filmen började.
Jag tycker filmen är värd att ses. Skådisarna är bättre än vad i alla fall jag tycker att de brukar vara. (Då tänker jag bl a på isprinsessan, Wallander, mfl... som är helt kassa). Känner mig inte som en biorecensent så jag stannar här.
Vi gick till Mariatorget och tog t-banan hem igen... orkar inte dra det nu men det finns anledning att välja bilen till och från alla trevligheter man ska ut på för att slippa komma ur stämning vid hemfärd.
Det var i alla fall en mycket trevlig och välbehövlig dag/kväll. Tack pappa och Inga för att ni finns!
P.
Vi gick in i Söderhallarna och började med att lösa ut två fribiljetter som vi fick julen 2006 mot två biobiljetter . (så ofta går vi på bio). Vi skulle se "Solstorm" med bl a Mikael Persbrandt och Isabella Scorrupco. När vi fixat biljetterna skulle vi gå en runda runt olika butiker och restauranger. Vi knatade omkring på entreplanet och sedan gick vi "ner i källaren".
Musik är ju alltid kul så vi trampade raskt fram till skivställen utanför en skivbutik. Jag tror den heter "World records" eller nåt sånt. Vi kikade på skivfodralen lite när ägaren hojtade inifrån butiken "vill ni ha hjälp med något?" jag svarade, "nej vi tittar bara". Kom att tänka på morfar när jag såg en CD med Fridolf Rudin. Den gamla tidens ståuppare. Lite kul att de hade den där. Vi stod kvar och jag tog ett fodral för att kika närmare (minns inte vilken skiva det var) och min jackärm råkar slå ner ett fodral med Norah Jones på golvet. Ägaren, en femtioårig, två pannkakor hög och gråsprängd, kommer farande och trycker bort mig åt sidan märkbart irriterad. "Vill ni ha hjälp?" säger han igen. Den här gången bara för att ha något att säga; han höll nämligen på att gå upp i atomer. Jag lade handen på han axel och sa "ta det lugnt, vi ska inte stjäla nåt". Han frustade men sa inget. Han höll sig en decimeter ifrån mig när jag rörde mig mot Fridolf Rudin igen... då säger han "Ska du handla eller?" jag svarade "njaae, jag vet inte men jag funderar på den här Fridolf Rudinskivan. blev lite impad av att du har den". Han hugger tillbaka, "Imponerad? vad då imponerad? För att imponera måste du köpa! Han lyfte upp fodralet och slog med pekfingret mot fodralet samtidigt som han sa " den är 79 minuter lång! bara så att du fattar! 79 minuter lång!" Det är jävligt bra för den pengen! (219:-). Vilken fantastiskt glad och trevlig säljare!! jag vände mig om, skakade på huvudet och sa högt för mig själv "vilket psyk! helt otroligt" och så gick jag (mitt sällskap hade avvikit för längesedan).
Kom ihåg affären - nedre plan Söderhallarna om ni vill göra någon irriterad genom att bara existera.
LÄNGE LEVE cdon.com !!!!
Efter denna märkliga situation hittade vi en vettig och mycket trevlig restaurang, "Melanders Fisk". Vi valde torsdagsmenyn med Skaldjurssalsa till förrätt och halstrad lax till varmrätt. Till detta ett glas vitt, "Bellingham Sauvignon blanc"...mmmm det var såå gott och alldeles lagom mätta blev vi. När vi ätit färdigt hade vi lite tid att slå ihjäl så vi gick en lov längs Folkungagatan och tillbaka lagom tills filmen började.
Jag tycker filmen är värd att ses. Skådisarna är bättre än vad i alla fall jag tycker att de brukar vara. (Då tänker jag bl a på isprinsessan, Wallander, mfl... som är helt kassa). Känner mig inte som en biorecensent så jag stannar här.
Vi gick till Mariatorget och tog t-banan hem igen... orkar inte dra det nu men det finns anledning att välja bilen till och från alla trevligheter man ska ut på för att slippa komma ur stämning vid hemfärd.
Det var i alla fall en mycket trevlig och välbehövlig dag/kväll. Tack pappa och Inga för att ni finns!
P.
måndag 7 januari 2008
Sååååååå rackarns slut!
Sitter på bussen till jobbet. Klockan är halv sju. Hör några snacka längre bort i bussen. De snackar om något galet och som om huvudet vore fyllt av fluff (som det kan vara tidigt på morgonen). Jag tänker "ah, ett ämne att blogga på"... bussen kör vidare... nä jag är för trött och sliten för att blogga. Jag är för trött för att blogga nu. Jag kan höra min kudde ropa på mig och locka med söta drömmar. Måste skriva nåt i alla fall.
Vid lunchen idag sprang jag ner till Svanströms och apoteket vid Scheelegatan. Jag plockade ihop det jag skulle ha på apoteket och ställde mig i kön... som var lång. Jag står och funderar på om jag ska köpa halstabletter när jag hör något surra eller humma någonstans. Kanske är det min mobil som står på tyst läge? Hm.. nää.. där är det igen! ett dovt mmmmmm. Ingen runt omkring mig som svarar i sin mobil... nää. Igen! där var det igen! mmmmmm.. Då vänder jag mig om och bakom mig står en liten liten torr gumma på runt nittio år och stirrar rakt fram i väntan på sin tur. Det är hon som hummar! Vad tänker hon på? Jag tänker... Så gammal och trött så måste man nog försäkra sig om att motorn är igång liksom... :o)
På eftermiddagen/kvällen kliver jag på bussen utanför SevenEleven mittemot Landstingshuset.
På bussen sitter redan en man och jag hamnar snett bakom honom till höger. Han tar fram gratistidningen SE och läser. När han är klar kastar han den över axeln så den hamnar på sätet bakom honom. Han har hängt upp sitt paraply på sätet framför. Han muttrar för sig själv för att efter någon minut lyfta handen mot näsan och genomföra en rejäl snytning i näven. Tydligen blev näsan ren för han tittade i- och knöt sin hand. Sedan försökte han bli av med snorkråkan men det var tydligen svårt. Sannolikt hamnade den på ledstången när han klev av bussen vid Hornstull. Använd handskar när ni åker kommunalt!
Kanske skulle det se knepigt ut att bära engångshandskar på bussen men det skulle inte vara helt fel; jag lovar.
Nåja, inte mycket till blogg idag kanske men några rader blev det. Övning ger färdighet säger man ju.
Lev väl och Gott nytt år på er!
P.
Vid lunchen idag sprang jag ner till Svanströms och apoteket vid Scheelegatan. Jag plockade ihop det jag skulle ha på apoteket och ställde mig i kön... som var lång. Jag står och funderar på om jag ska köpa halstabletter när jag hör något surra eller humma någonstans. Kanske är det min mobil som står på tyst läge? Hm.. nää.. där är det igen! ett dovt mmmmmm. Ingen runt omkring mig som svarar i sin mobil... nää. Igen! där var det igen! mmmmmm.. Då vänder jag mig om och bakom mig står en liten liten torr gumma på runt nittio år och stirrar rakt fram i väntan på sin tur. Det är hon som hummar! Vad tänker hon på? Jag tänker... Så gammal och trött så måste man nog försäkra sig om att motorn är igång liksom... :o)
På eftermiddagen/kvällen kliver jag på bussen utanför SevenEleven mittemot Landstingshuset.
På bussen sitter redan en man och jag hamnar snett bakom honom till höger. Han tar fram gratistidningen SE och läser. När han är klar kastar han den över axeln så den hamnar på sätet bakom honom. Han har hängt upp sitt paraply på sätet framför. Han muttrar för sig själv för att efter någon minut lyfta handen mot näsan och genomföra en rejäl snytning i näven. Tydligen blev näsan ren för han tittade i- och knöt sin hand. Sedan försökte han bli av med snorkråkan men det var tydligen svårt. Sannolikt hamnade den på ledstången när han klev av bussen vid Hornstull. Använd handskar när ni åker kommunalt!
Kanske skulle det se knepigt ut att bära engångshandskar på bussen men det skulle inte vara helt fel; jag lovar.
Nåja, inte mycket till blogg idag kanske men några rader blev det. Övning ger färdighet säger man ju.
Lev väl och Gott nytt år på er!
P.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
