måndag 26 november 2007

Missad poäng

Ibland undrar jag vad huvudet är när jag skriver. Var iväg ute på värmdö och klippte mig idag. Jag känner min frisör ganska bra och vi skrattade gott åt diverse tokigheter. Bl a försökte jag återge Shirley Clamp och NanneGrönwalls "close encounter" med taxichauffören. När jag kom till det stället där jag avslutade i inlägget igår så kom jag på att jag faktiskt missade en rolig poäng i historien. ....efter att Nanne sagt det där om att finns en kändis till i bilen och chauffören svarar jaha..vardå?...då säger Nanne "här såklart, det är Shirley Clamp" varpå chauffören utbrister "jaja, jag ska säga att jag har massor med bilder på Shirley Clamp hemma..henne skulle jag känna igen för hon är ju snygg!" :o) Rätt generöst att bjuda på den eller hur?

Nu ska jag surfa lite...ville bara se till att ni fick hela poängen.

P.

söndag 25 november 2007

Ännu en konsert :o)

Var iväg på Rival vid Mariatorget igår. Köpte biljetter för ganska längesedan. Vi tänkte att efter två fantastiska framträdanden med Sonja Aldén så måste Shirley Clamp solo vara riktigt bra live; hon är dessutom rapp i truten och har en stor skopa humor. Men... ju närmare konserten tiden led desto mer började vi tänka..."tänk om det bara är fjortisar där!" "Du och jag i mitten och åtta hundra fjortisar!". Jippie! :o( Nåja, tänkte vi på vägen in till Mariatorget, inget kan bli sämre än "A tribute to Queen", som vi såg och lyssnade till förra veckan (Freddie Mercury snurrade nog hej vilt av vånda i sin himmel).

Vi kom upp på gatan från t-banan och började gå mot Mariatorget. Rätt mycket folk i rörelse och genast dök den upp... ångesten över att vara mitt bland festprissar när man känner sig som en mjölkförpackning med utgångsdatum 870730. Suck. Ah! jag såg två vuxna...eller åtminstone två långa personer äntra Rival 80 meter framför oss. Vi närmade oss...Phu! Det var vi, 60- 70- och 80-talister; uppfödda på schlager, Lundell, knäckebröd och skummjölk. En och annan 40-talist fanns nog också. Vi såg endast två lyckliga tjejer i nio-årsåldern.... Inte en fjortis så långt ögat nådde. Härligt!

Strax efter åtta började man med en massa radioklipp med "klämman" och plötsligt stod hon där och drog igång med låten "Tålamod" från hennes senaste platta. Vid ett par tillfällen frågade hon bandet "om den kommit ännu?" och fick till svar "nej, den är på väg". "ja, ni vet att den inte är sååå viktig och jag klarar mig utan så länge, vi tar den sen"... Hon snackade om när hon slog igenom 2004 och hur hon skulle vilja göra samma glamorösa entré som vid melodifestivalen 2004. "Inte för att glitter och glamour ligger för mig...jaha? har den kommit?"

In kommer ett 3,5 meter högt "entré-valv" i papp med glitter som hänger i dörrhålet. "jaa, då är den här... jag har gjort den själv och i samarbete med Buttericks och Panduro Hobby. 129 spänn för tio längder glitter".... you had to be there. ... förresten.. hon berättade när hon vid något tillfälle åkt taxi med Nanne Grönvall. (Shirley som är "helt vanlig" och ofta osminkad när hon inte arbetar och Nanne som alltid ser ut som en pralin). Taxichauffören var eld och lågor över att Nanne skulle åka med honom. Han öppnade dörren åt henne medan Shirley fick kliva in på egen hand. Väl inne i bilen vände han sig om och gav sin mobilkamera till Shirley och sa "du kan väl filma mig och Nanne!?" "Visst". Efter en liten stund tyckte Nanne att det blev lite pinsamt så hon sa nånting som "vet du inte att finns en kändis till i bilen?" " Ja, ja...vardå?" Det är tufft att ligga på topp jämt. Shirley Clamp var helt fantastisk! vilken röst!. Skönt med en artist som fortfarande har båda fötterna på jorden.

Nöjda och glada for vi hem och idag köpte vi fler konsertbiljetter
Härligt med musik! Ser fram emot nästa musikevenemang på cirkus i januari -08.

Friden tiljor! :o)
P.

fredag 23 november 2007

Ordningen återställd, Putte och Annika samma dag

Äntligen är han hemma igen den lille. Hämtade honom tidigt i morse. Han fullkomligen attackerade mig och skulle skälla ut mig för att jag varit borta; den lille token. Jag tänkte ta en promenad på en gång när jag kom så jag började förbereda attiraljer för att skydda hans tass. Första remsan tejps revs av och "putte" var långt borta under bordet i vardagsrummet. När jag förberett mig färdigt och skulle hämta honom fick jag se den underbara blicken och det obetalbara uttrycket som bara han har. Han satt mitt på vardgsrumsgolvet, rak i ryggen som en fura och spände ögonen i mig. Han såg ut att tänka "ja, ja, sätt på nån annan det där sk-ten för jag tillåter det inte!". Men även han är mjuk så efter lite försiktig fasthållning och envishet så blev det en promenad.



Han har haft det lite tråkigt idag för jag har röjt här hemma men vi ska strax ut på äventyr igen.



Idag när jag härjade runt som mest lyssnade jag på P4/Radio Stockholm. Klockan ett var det dags för Annika Lantz. Var får människan allt ifrån?! (en lite firma i Tyskland...:o).). Julgranen i gamla stan är en riktigt stor bjässe säger de som sett den. (Själv har jag inte hunnit med den ännu). Lantz har en polare i studion som heter Anders tror jag. De börjar berätta om granen och att med tre personer (eller nåt sånt) tar det fem veckor att sätta ihop den där granen! varpå Annika utbrister, som bara hon kan, "Fatta hur lång tid det måste ta att bygga en HEL SKOG!" Haaaaaaaaaaaaaaaa! Jag blir så vansinnigt glad när jag hör henna härja runt verbalt och säga precis vad som faller henne in just då. Tack för Lantz i P4 på fredagar! (önskar dock att det gick på lördagar så jag skulle hinna lyssna varje gång).



Tack och lov för att "putte" är hemma igen!

lev väl!

P.

onsdag 21 november 2007

Abstinens

Tänk vad tomt det kan vara när man är van att ha sin lille fyrbente vän kring benen. Lille "putte" är utlånad och på "kollo" hos far med sambo tills på fredag. Varje gång någon kliver in i trapphuset muttrar han...men nu är det så tyst att vi själva voffar när nån går förbi. Vi är vanedjur. Han skar sig lite i tassen igår när vi var ute på sista promenaden. Plötsligt började han att halta och jag blev alldeles kall. Jag såg veterinärbesök, bandagebyte och tom plånbok framför mig.

Ringde veterinären som jag själv försökte övertyga om att såret var så litet att det inte behövdes ett enda stygn. Fick order att hålla koll och se till att det hålls torrt och rent så är det nog inga problem. Krage på inomhus. Jag är sån att jag annars rusar iväg till veterinären för minsta lilla för att vara säker att allt är okej. Jag har inga problem med att fixa bandage och hålla rent; problemet är att han skulle på "kollo" och att far med sambo skulle få böka med bandage. Det ska vara så smidigt som möjligt när han skall lämnas bort.

Nåja, senaste rapporten var allt bra och under kontroll. Ska inte ringa tjata utan låta dem vara ifred. De ringer om det blir problem.

Hursomhelst...det är tomt utan den lille skäggprydde pärlan. Ingen uppfodrande blick som säger
"men hallå! kan jag få lite färskt vatten tack!", ingen vovve som rullar runt så fort man passerar "godis-skänken" i hallen, Ingen vovve som ligger och väser för att han är uttråkad. Ingen vovve på rygg med fyra ben som sticker upp över armstödet på fåtöljen. Öronlappsfåtöljen.... den jag köpte efter FN-tjänsten för att jag skulle ha min alldeles egna läshörna i min lägenhet. Jag fick ha den i ungefär två år...sen kom "putte"...nu är det hans. Om jag sitter i den när han vill ha den sätter han sig på golvet framför och tittar uppfodrande. Vek i hjärtat som jag är så får han naturligtvis fåtöljen.

Varje kväll får han en märggodis av mig och en av min sambo. I måndags hade jag tagit ut två "märgisar" och lagt i min ficka. Tänkte inte så mycket på mer på det utan började prata med min sambo. Mitt i en mening så ser jag i ögonvrån att något händer...jo'rå det är "putte" som rullar runt för glatta livet för att få sina godisar! :o) Vad vore livet utan den lille vovven?

Abstinens? Gissa!?

tisdag 20 november 2007

För trött för att orka

Har suttit och häckat framför tv:n och tittat på nyheterna. En åklagare har blivit utsatt för en sprängladdning i sin bostad. Vad är det som händer egentligen? Senaste tre månaderna känns det som det grova våldet har eskalerat till en helt ny nivå. Det är värdetransportrån, våldtäkter, misshandlar, butiksrån och dödsfall var och varannan dag.

Har inte människor annat för sig än att göra livet surt för varandra.

Människan har hamnat i nåt slags skuggläge där hon inte syns eller finns. Bara resultatet är viktigt och räknas. Kallt tycker jag.

Du kan titta på vilken film som helst eller vilken data/tvspel som helst för att förstå varför ungdomsvåldet blivit grövre. Det är vissa som inte fattar att om man sparkar en människa i huvudet med full kraft så kan han eller hon dö av de allvarliga skador som uppstår. "Vaddå? i min dator kan jag ju sparka en figur 25 ggr utan att det händer något!?" .

Jag är för trött för att orka gå in på djupet men det är allvarligt när man ser åt vilket håll det bär i samhället.

Det ställdes en fråga i ett klassrum vid ett föräldramöte i en femteklass. "Vad tycker ni som föräldrar att skolan ska stå för?" svaret blev inte helt oväntat "fostran". Heeelt otroligt! Alltför många (inte alla) föräldrar tar inte ansvar för sina barn och ger dem inte det stöd de behöver. Skolan ska ansvara för det som händer i skolan och ta upp värdegrunder och andra viktiga frågor men föräldrarna ska väl i alla fall stå för uppfostran!? eller har jag fel? Till och med när saker händer mellan klasskamrater efter skoltid så ringer föräldrar till läraren och ber att han/hon ska lösa problemet istället för att föräldrarna talar med varandra. Det är helt otroligt. Var har föräldrarna tagit vägen? Borrar de ner sig i arbete och fäller upp skygglapparna?
Se upp så att fåran inte blir för djup!

Morsning för nu.
P.

söndag 18 november 2007

Jaha, då ska jag försöka mig på det här med att blogga då. Har blivit lite inspirerad senaste tiden och sugen på att skriva. Har faktiskt inte formulerat något i min skalle för jag är lite trött efter en hel dag med tvätt, städning och hundpromenader.

Känner mig fri men inte galen just nu. Var på Globen igår och lyssnade till "A tribute to Queen" med kammarorkester och rockuppsättning. Två brittiska, kvinnliga sångerskor och en manlig samt allas vår svärmorsdröm Anders Ekborg. Här trodde man att det skulle bli rock'n roll och tunggung men istället blev det till största delen "Queen the musical" suck.

Vi letade upp våra platser och på en av stolarna låg ett tävligserbjudande. "skriv ditt namn och få chansen (snarare risken) att vinna biljett till julshowen på globen men CHRISTER SJÖGREN! Jippie! ......Attans...ingen penna! Till vänster om oss satt ett medelålders par och skrev för fullt. "Ursäkta får jag låna din penna när du är klar?" "Ska diu liåna min penne" hävde han ur sig på redig gotländska. Vi satte laddade på tionde raden och tänkte "grymt bra platser; det här blir skitbra". Jag lånade pennan och skrev på papperet. När jag skrivit färdigt lutade jag mig mot gotlänningen och lämnade tillbaka pennan när han sa "bra då kan diu legge mitt papper på liådan också". Tja, tjänster och gentjänster.

Bakom oss satt ett par medelålders damer med glittriga kläder. En julgran ligger i lä jag lovar! Dessa två höll låda när vi kom och under hela konserten! Inte nog med att de babblade...de babblade på den bredaste skånskan i mannaminne! "Serrr u att Andurs Eikborrrg haur en svarrt teshirt piå saj". "Jaaaa, och hon som sjonger nuuuu haur draug av Kattis Ahlstrrröm, seir du de?", "Sei dääärrr, nu haur Andurs en rröud teshirt piå sai". Å de vrålade och tjattrade...

Artisterna började sjunga Bohemian Raphsody, vilket de gjorde riktigt bra och när de kom till ett lugnt parti någonstans i mitten...det var nästan helt tyst... så hördes bred skånska högt åtminstone i den delen av Globen där vi satt. "iuu, det ärrr rrriktigt brau!" Vi hade stått ut hela konserten men nu fick det vara nog. Mitt sällskap vände sig om och hyssjade till dem och de tystnade faktiskt; hör och häpna.

Tänk om vi hade kommit till skott tidigare :o).

På tunnelbanan hem stod ett par och beklagade sig över konserten. Jag gjorde ett inlägg och sade "ja, Anders Ekborg drog ner det hela tyckte jag". "jaha, du var också där...ja, jag blev jättebesviken, jag trodde att Queen skulle spela". Har man full koll då??

Det är alltid kul med musik och sång men konserten blev faktiskt en besvikelse.

Men det kommer fler konserter i framtiden. Min nästa är på lördag 24 nov.

Tack för mig och min första bloggdag.
A-P