söndag 13 september 2009

Ny hobby

Har jag fått nåt i skallen är det som att jag inte riktigt kan släppa det förrän jag har testat om det är något för mig. När jag var liten fanns det runt omkring mig men jag provade aldrig. Dels för att det var svårt och dels för att farfar inte lät oss röra hans prylar.

Förra lördagen var jag och Lotti hemma hos Lottis mamma och hennes Bosse. Vi skulle bara fika på förmiddagen men blev kvar och bjöd dem på grillning. Kom inte hem förrän till kvällen vi halv tio. Trötta med nöjda med dagen. ...Jag var eld och lågor över att ha fått provspela Bosses durspel. Durspel är ett slags dragspel med endast två knapprader och åtta basknappar. Det funkar som ett munspel, du har två toner på varje knapp ut/in (eller som munspel, en ton vid blås och en ton vid sug). Allan Edwall har ett durspel i Rasmus på luffen tror jag.

Jag blev så sugen på att lära mig så att jag började leta på Blocket. Hittade en firma i Bromma men tyvärr var spelet sålt. Men, han hade fått in ett som han skulle göra iordning och jag skulle kunna se det fredag/lördag om jag ville. Sagt och gjort; jag övertalade Bosse att följa med mig och vi for. Väl på plats hos Stockholms dragspelsservice blev jag besviken. Spelet var inte klart. Erik Simon, som han heter tog mitt nummer och lovade ringa så fort han visste nåt om spelet.

Bosse blev lite grinig för att han åkt från Södertälje men jag var fortfarande förhoppningsfull.

På fredagkvällen ringde Erik och sa att hans flickvän var på väg och hade spelet med sig!! och jag jag troligen kunde få det på lördagens eftermiddag. Jag blev överlycklig och började genast vänta, vänta och vänta. På lördagförmiddagen ringde Erik och berättade att vi kunde mötas i Västberga för att jag skulle få mitt durspel. Yvonne och Bosse kom på middag hos oss och vi berättade inget. Vid sextiden ringde telefon och jag var tvungen att åka och hjälpa en "kompis". Det var som när pappa köpte tidningen när jultomten kom....

Jag fick mitt fina lilla durspel som är ca 30-35cm högt och 25-30cm brett och åkte hem igen.
Smög in och drog en ton bakom ryggen på Bosse, som blev mycket förvånad. Fick min första lektion igår. JÄTTEKUL!

Kanske inte lika kul för grannarna men vem bryr sig??

Det här kändes som att skriva ett brev till någon så väl bekommet för den som läser.

Morsning! för nu ska ljag försöka lira lite.

torsdag 10 september 2009

Ja, så var jag här igen. Det ska tydligen gå några "dagar" mellan varje inlägg. Det har mycket sedan sist. Ha jobbat ihärdigt på en brandplats i tre låååånga dagar.. med betoning på långa. Försökt utreda vad som orsakat branden. Vi har skottat i brandmassor, brutit loss väggar, hackat upp golv, slitit i elkablar och stökat. KUL!. Skitigt men kul. Speciellt när man kommer fram till något. Annars är det rätt turbulent på jobbet. Man har bestämt att vi inte ska få ha vår befintliga beredskap kvar. Idag har vi veckoberedskap med möjlighet till vila efter nattjobb. Det går till så att vi jobbar mellan 08.00-16.30 då vi kliver på beredskapen. Blir vi utringda på ett långjobb som sträcker sig in på småtimmarna kl3-4 på morgonen så behöver vi ju rimligtvis sova efter arbetets slut. Då säger myndigheten att vi får betala med egen flextid eller avdrag på lön trrots att det är arbetsgivaren som ser till att vi får för lite sömn. Märkligt.

En annan variant är kliv upp på morgonen 05.30 jobba till 16.30 och direkt startar beredskapen. Du jobbar fram på småtimmarna igen och är tvungen att jobba vidare till kl.16.30 igen. Ingen rdig sömn på 36 timmar! är det rimligt? Vår fackliga representant går i ledningens ledband och är glad att hon har ett jobb där hon slipper vara kriminaltekniker och bara vara facklig (utan att göra nåt). HUUUUUUUUU nej nu ska jag sluta... jagar bara upp mig.

Skrivarkursen började för två veckor sedan och nästa tillfälle är nu på måndag 14/9. Mitt första möte med gruppen är lite kluven. Jag är där för att lära mig skriva och jag upplever att de andra har full koll redan. Vi har en redaktör som är lite snorkig, en liten skånska som är rapp i sitt skrivande, En "Stig Dagerman wanna-be" som sitter med gubbkeps och en intelektuell Frans Kafkabok under armen. Vi är tio elever och tycker inte att jag fattar någonting när hon börjar prata om "besjälning", "Eufeismer", "Parallellism" och annat dravel. Känner mig helt enkelt lite korkad faktiskt men ska ge kursen några gånger till innan jag beslutar mig för att fortsätta eller hoppa av. Det ska ju kännas kul och roligt, inte så där att det känns lite jobbigt att gå dit. Jag hoppas i alla fall att det blir bättre på måndag.

Nej nu måste jag vila lite och inte sitta vid datorn. Är hemma för en ond axel så då är det vila som gäller. Ha en bra helg och du, Katarina, Kul att hitta din kommentar!
/Pia