Äntligen är han hemma igen den lille. Hämtade honom tidigt i morse. Han fullkomligen attackerade mig och skulle skälla ut mig för att jag varit borta; den lille token. Jag tänkte ta en promenad på en gång när jag kom så jag började förbereda attiraljer för att skydda hans tass. Första remsan tejps revs av och "putte" var långt borta under bordet i vardagsrummet. När jag förberett mig färdigt och skulle hämta honom fick jag se den underbara blicken och det obetalbara uttrycket som bara han har. Han satt mitt på vardgsrumsgolvet, rak i ryggen som en fura och spände ögonen i mig. Han såg ut att tänka "ja, ja, sätt på nån annan det där sk-ten för jag tillåter det inte!". Men även han är mjuk så efter lite försiktig fasthållning och envishet så blev det en promenad.
Han har haft det lite tråkigt idag för jag har röjt här hemma men vi ska strax ut på äventyr igen.
Idag när jag härjade runt som mest lyssnade jag på P4/Radio Stockholm. Klockan ett var det dags för Annika Lantz. Var får människan allt ifrån?! (en lite firma i Tyskland...:o).). Julgranen i gamla stan är en riktigt stor bjässe säger de som sett den. (Själv har jag inte hunnit med den ännu). Lantz har en polare i studion som heter Anders tror jag. De börjar berätta om granen och att med tre personer (eller nåt sånt) tar det fem veckor att sätta ihop den där granen! varpå Annika utbrister, som bara hon kan, "Fatta hur lång tid det måste ta att bygga en HEL SKOG!" Haaaaaaaaaaaaaaaa! Jag blir så vansinnigt glad när jag hör henna härja runt verbalt och säga precis vad som faller henne in just då. Tack för Lantz i P4 på fredagar! (önskar dock att det gick på lördagar så jag skulle hinna lyssna varje gång).
Tack och lov för att "putte" är hemma igen!
lev väl!
P.
fredag 23 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar